Om WCR

måndag 2 maj 2011

Tur med ej retur!

Då formkurvan sviktat och jag själv inte riktigt fått till cyklingen på allvar ännu var det i torsdags dax att ge sig ut på årets hittills längsta tur.
Öberg, som den svärmorsdrömmen han är, hade tidigare i veckan lovat att hämta upp svärföräldrarnas bil i Varberg efter iläggning av deras segelbåt. Då kläcktes den geniala idéen att givetvis cykla ner och hämta bilen.



Kl.18.00 började vi färden söderöver. Vi startade på Linnéplatsen och började köra Säröleden ut när vi efter ett tag plötsligt märkte att vi var 3 st i klungan.....Vem var den tredje krigren som låg bakom oss på en gammal Crescent cykel med tillhörande pakethållsväskor och i beigea chinos och marschade i 40 km/h???
Lite lätt stressade gjorde Öberg och jag allt för att skaka av oss denna okända cyklist som låg som ett frimärke på våra bakdäck...10 min senare var han pytts väck. Inte ett spår av honom och Öberg och jag fortsatte vår resa söder ut.
Formen för undertecknad fortsatte att spöka och Öberg fick äran att ta staffetpinnen och leda oss ner på de halländska kustvägarna. En underbara vår kväll med solen som sakta börjad trilla ner på vår höger sida nådde vi så vårat mål...Varberg!










Väl framme avlutade vi med att cykla strandpromenaden där vi även lyckades fång några schyssta bilder.
Klockan stannade på 82 km och tiden blev ca.2.30. Sedan var det bara att sätta sig med McDonalds burgaren och glida E6:an norr ut igen.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar