Mölndal Outdoor Triathlon!

    Bilen lastad för Triathlon

Idag är det svårt att hitta kroppsdelar som inte värker och gör ont. På måndags kvällen var det dax för mitt första Triathlon någonsin. Mölndal Outdoor arangerade ett mini Triathlon på 400m simning, 20 km cykling och 5 km löpning. Ett riktigt kul initiativ för att få prova på hur det kan fungera på riktigt.

Kl. 17.15 hämtade jag upp Öberg för vidare färd ut mot Mölnlycke och Råda Säteri där kvällen aktivitet skulle hållas. Väl på plats möte vi även upp Pierre, Alecs ny funna vän genom "mamma-gruppen" Jo, kan tyckas lite gay men så är nu fallet.

Ombytta och klara med våtdräkt från topp till tå gick så starten kl. 18.30 i varma Rådasjön som dagen till ära uppmätte 15 grader. 

Med en total urusel simteknik halkade genast undertecknad efter och fick snart se förste man redan vara uppe ur vattnet innan jag själv ens doppat tån. Alec som inte heller han kunde glänsa med sin simteknik blev även han efter och fick börja med att jaga.

Växling från simning till cykling

Full fart iväg för att jaga ikap Öberg

Med Alec en 20-30 sekunder före mig i växlingen till cykel kund jag med en något mer effektiv växling ta in en 15-20 sekunder. Väl ute på vårat huvudsegment cyklingen kunde vi genast knapa in ett par placeringar igen. Med stumma lår blev det aldrig någon super fart i cyklingen men ändå godkänt.

Framme vid rundingen stod nu våra närmaste fans och tjoade och tjimade på oss i form av Anna x 2, Ellen, Tilda och Elle.

Ellen som dagen till är blev krönt till förste mästerfotograf hejade samtidigt på sin slitna sambo med något osedvanliga ord som PUSS!! vilket fick denne att hitta nytt mod igen. Väl framme för växlingen till löpning var undertecknad ikapp Öberg och med en något mer effektiv växkling även här kunde jag löpa iväg med någon sekunds försprång ner för grusvägen som snabbt vände uppför bland stentrappor. Då hög det till likt en rävsax i bakbenen och jag stumnade helt. Fick helt enkelt se Öberg segla iväg på fötter likt en gassel och sedan lunka mig igenom de 5 km utan någon som helst löparteknik.

Väl i mål nästan 2 min bakom Öberg möttes man av en klappande och hejande publik som gjorde att spurten uppför sista backen gick något lättare.

Detta var ett väldigt kul avbräck i den dagliga träningen som gjorde att man hittar lite ny inspiration. Ett riktigt kul event som vi hoppas att det kommer bli mer utav då det ev. planeras att köras om ca 1 månad igen.



Pierre, Öberg och Sigge nöjda efter kvällens prestation



Kexrundan 2011!

Uppladdningen inför helgens tävling Kexrundan i Kungälv kunde varit betydligt bättre.

Med endast 5 timmars sömn pga av sen hemkomst från bröllopsfest och ett vilt festande i grannlägenheten ringde väckarklockan kl.06.30 på söndags morronen.

Med två nattgäster på golvet i form av Ulf och Torgny blev det en snabb frukost innan det ringde på dörren och ytterligare två WCR medlemmar i form av Bassan och Victor stod utanför och väntade.

Bilarna lastades och vi satte kurs mot Kungälv. Väl framme vid nummerlappsutdelningen möttes vi av en full parkering av förväntansfulla cyklister. Med någon tidsnöd blev de snabba puckar att hämta ut nummerlapp och en sista tur på muggen innan vi fick infinna oss i startledet.

08.30 gick starten med motorcykeleskort genom Kungälv innan det var fritt fram och håll farten. Med Torgny, Ulf, Bassan och Victor framför mig fick jag med något tungt huvud och stumma ben bita i ordentligt för att inte tapp klungan i första backen.   

Ulf som började se tung ut i benen efter gårdagens distanspass fick släppa taget om täten i just denna backen. Efter att själv halkat efter och tappat några meter på klungan kunde jag tillslut sega mig ikapp och hålla ett stenhårt tag om min placering.

Farten varierade exceptionellt mycket upp och ner pga av den starka vinden vi hade förärats med denna söndag. Från att ha varit uppe och nött i 45 km/h blev det nästan tvärstopp när vi mötte vinden på väg ut mot Marstrand. Några försök till utbrytningar blev det men då vinden var för hård blev dessa snabbt infångade igen.

Torgny som alltid känns lika fräsch i benen låg med i toppen och bestämde farten samtidigt som Bassan ,Victor och undertecknad också låg med i fin fart i mitten på klungan.

När det så endast återstod 5 km av loppet började det hända grejer i ledet och farten skruvades nu upp ytterligare lite inför sista backen. Då jag själv kände att krampen i vaderna började komma allt närmare var det bara att bita i och ligga med så långt det gick. Persson som nu också började känna av blodsmaken fick tyvärr släppa av den sista km.

Tillslut blev det ändå en spurtuppgörelse in mot målet där Torgny slutade 4, Sigge 8, Bassan 9, och Persson rullade in precis efter täten.

Detta var ett exceptionellt styrkebesked från undertecknad som har haft en tung vårsäsong hittills. Ulf som hade en tung dag med stumma ben fick kämpa i ensam gemensamhet och rullade in ca 15 min bakom täten. Persson som med sin första start för säsongen gjorde också ett riktigt imponerade lopp och lyckades ligga med i täten ända in mot slutet. Bassan fortsätter att visa att Gnosjötrampens placering inte var en engångsföreteelse. Torgny som den ödmjuka man han är blev ”bara” 4 idag.

Dagens resultat tider:

Torgny: 2.58

Daniel: 2.58

Bassan: 2.58

Victor: 2.59

Ulf: 3.15

Ny distansrunda med Persson!

Torsdagens tränings var bestämt till distanpass för att bygga på milen något inför kommande tävlingar.
Men då vi inte haft någon exceptionellt bra distansrunda här i Göteborgstrakten blev det till att logga in på eniro.se och leta upp lite nya rutter innan man gick hem för dagen.
Dagens pass var bestämd att köras med Bassan, Victor och undertecknad. Men då Bassan på eftermiddagen fick skicka in handuken pga av krasslighet blev det till slut bara jag och Persson som fick ge oss ut i blåsten.

Efter att Persson till slut gjort alla sina 75 inställningar på cyklen kunde vi äntligen bränna iväg. Med en härlig västlig vind trog vi söder ut mot Billdal för att sedan få lite härlig medvind in mot Lindome. Sedan började den nya sträckning på okända vägar som visade sig vara en riktigt fin runda med lite trafik. Vi fick även in Benarby backen på ett litet hörn som gjorde att vi fick rejält med backträning.
Väl hemma vid korsvägen igen slutade klockan på 70 km ganska exakt. En bra genomkörare inför söndagens lopp uppe i Kungälv.

Välbehövlig träning!

Tisdag och äntligen dax att få hoppa upp på sadeln igen efter helgens härliga rundor.

Bassan och jag hade bestämt att idag var det backträning som stod på schemat. Ganska välbehövligt kan tyckas för en annan som var tvungen att släppa klungan redan i första backen i lördags.

Kl. 19.30 var det bestämt träff utanför Sahlgrenska hållplats, men ingen Bassan i syne!! Jag står och väntar i 10 min och konstaterar snabbt att det inte var jätte varmt idag och att jag borde ha isolerat mig med varmare kläder, tills plötsligt en dam med hund kommer fram till mig och frågar "- Väntar du på någon?

- JA, svarar jag lite förbluffade över frågan från den vilt främande damen. "-Det står en lika dan som du och väntar runt hörnet" säger hon. Polleten faller då ner och jag tackar för hjälpen smatidigt som Bassan och jag upptäcker varandra.

Vi drar genast vidare till backen vid Guldheden för att sätta igång dagens pass och få igång pulsen.

10 gånger upp och ner bestämmer Bassan, som kört backen titigare, att vi ska klara under 1 timma. Absolut tänker jag, inga problem!

Första rundan avklarad och jag är helt slut....9 kvar.....hur ska jag orka!!

Andra rundan och det gick lättare än första....hmm....det var ju possitivt.

Efter 9 rundor och växlarna börjar strejka är de så äntligen dax för sista rundan. Bassan sätter fart och jag tätt bakom men får snabbt se Bassan segla iväg då både orken och växlar vill annat. Segandes upp för sista stignigen infriar sig en känsla av himmelsk salighet när jag snabbt konstaterar att nu är har jag gjort det!! och kommer till slut upp på toppen.

Klockan stannar på totalt 20 km och cirka 1 timma. Nöjda över dagens pass skiljs vi sedan åt för att snabbt åka hemåt för en uppfriskande dusch.

Dagenefter-runda med Bosse på rulle!

Efter att ha slumrat in väldigt lätt på lördagskvällen efter dagens etap i Gnosjötrampen var det nya tag bestämda på söndag morgonen igen. Välbehövligt då det kändes stumt och hårt i benen på morgon kvisten. Det var ju sedan tidigt i vårplaneringen redan vikt denna helgen för träningsläger, men då saker och ting dyker upp fick vi sent omsider skära ner helgens aktiviteter något. Söndagen blev ända en upplsutning av samma deltagare som trampade gårdagens tävling med undantag av Öberg som valde den exceptionella sporten Fiske!? dagen till ära...
Kl.10.00 samlades vi upp på Töllstorps-parkering föra att i lagom tempo börja rulla väster ut mot Nissafors. Molnen såg något skrämande ut men än så länge vill vädergudarna inget illa. I en lite fin Belgisk-formation rullade vi vidare in mot Isabergs Golfbana och benen började nu mjukas upp allt eftersom.
Väl framme vid Valdshults-krysset kommer det en liten viskning bakifrån ledet om att köra ett back-pass i Valdsults-backen. Perfekt tänker undertecknad som just haft stora problem med just detta under våren. Torgny som i vana trogen takten sticker iväg uppför får snabbt häng av Bassan som får suga i ordentligt för att hänga på och släpandes efter kommer undertecknad  med lungor som liknar ett dragspel.
"Efter regn kommer solsken".....en lång härlig utförslöpare och man får chansen att vila upp sig någorlunda. Färden går vidare utt på Nissastigen och svänger sedan av in mot Hestra. Då kommer nästa uppmaning...
- "Backträning upp till Isaberg" ljuder nu i klungan. Bara att bita i och försöka hänga på igen.

Med Torgny i spetsen både uppför och nerför går färden sedan vidare ner mot Gislaved...När plötsligt de hörs ett flämtande ljud i nacken. Där ligger Bosse på rulle!!!
Bosse som fått äran att cykla med Torgny på veckorna i Anderstorp är en tämligen välbyggd kille på ca 40 vårar som med sina 15 Vätternrundor har en relativt gedigen cykelhistoria. När jag frågar Bosse om hur han lyckas få tillstånd av regeringen att cykla i denna mängd så förklarar han det kortfattat med att, Frugan är lika svår att få upp på morrnarna som det är att vända ett jumboplan i luften.
Väl framme i Gislaved med en lätt motvind droppar Bosse av och vidare hemmåt för att ta hand om sin nyuppstigan fruga.
Vi fortsätter mot Anderstorp och sedan hem mot Gnosjö när Bassan konstaterar att vi numera har medvind och höjer bestämt hastigheten till 40 km/h. I sista backen upp till Töllstorp lyser orutinen igenom på undertecknad som börjar dra upp för backen men blir genast nerspurtat i en fart fylld uppgörelse som självklart vanns av gårdagens gigant Torgny.
Klockan stannade på 77 km denna fina cykelsöndag som befriade oss från utlovat regn.

Gnosjötrampen 2011

Då var årets upplaga av Gnosjötrampen avklarad. Lördagen började med en något krånglande mage men övergick sedan i ett harmoniskt lugn lagom till start. Med fyra startande från WCR-teamet (Öberg, Torgny, Bassan och Sigge) denna tävlingen, samlades vi en halv timme innan start hos Torgny för att i ett lugnt tempo värma upp med en kort liten runda.
Kl.10.00 gick starten med 240 st anmälda cyklister som började färden upp mot Åsenhöga. Redan efter 4 km kände underteckna att detta blir för högt tempo att att hålla och var ganska snabb på att slå av takten. Torgny, Öberg och Bassan försvann snabbt bort i horisonten och tog upp jakten på täten.
Efter några kilometers ensam körning fick jag till slut sällskap och kunde forstätta färden i trevligt sällskap tillbaka till Gnosjö.
Väl i mål fick jag förklarat för mig att WCR-teamt hade skördat mycket fina placeringar denna fina cykeldag i de småländskaskogarna.
Torgny rullade starkt in på en andra plats och rörde till de ordentligt för Chaparall-teamet. Mycket imponerande som förklarar fighten med chaparallarna så här: - " Äh, dom är ju inte så märkvärdiga" 
Dagens andra stor överraskning, om inte än större än Torgnys andra plats, var Bassan fina placering som hade häng på tätklungan ända till de sista kilometrarn då det blev ett litet ryck i klungan. Bassan rullade så in 1 minut efter tätklungan vilket är mycket imponerande i premiär tävlingen för denne.

Nedan följer dagens tid resultat.

Torgny Sundquist 2.01
Sebastian Axelsson 2.02
Alexander Öberg 2.14
Daniel Sigbladh 2.17

Skam runda!

Efter att i sista sekunden fått ställa in lördagens tävling pga av andra privata fallenheter blev det ingen premiär denna helgen. Eftersom veckan bara är 7 dagar kort räcker den ibland inte till för vissa. Och som den tidsoptimist jag tydligen uttalats vara så fick jag inte till planeringen denna helgen. Sorry gubbs!!
Eftersom samvetet tröt ordenligt i lördags fick jag istället boka söndagen som cykeldag. Drog tidigt på söndagsmorronen iväg ett sms till Persson som snabbt replikerde med -"JAG KAN!"

Efter en dålig natts sömn och dåliga matvanor dagen innan var jag inte helt "fit for fight" för några längre turer på sadeln. Om det berode på dåligt samvete och tröstätande låter vi vara osagt.
Vi bestämde oss till slut för att köra den vanliga Lindome-rundan, som dagen till ära bjöd på motvind första halvan av rundan.
Med härlig medvind på tillbaka vägen och en spurtuppgörelse hela vägen fram till Linnéplatsen slutade klockan på 1.20 på 45 km. Spurten fick betraktas oavgjord då "photo-finish" ej var disponibelt.

Hålla tider!

Söndag morron och klockan ringer okristligt tidigt. 07.50 och huvudet vill bara ner djupare i kudden.
En viss Öberg har bestämt tiden för dagen cykelpass och vill där med förstöra veckans skönaste morgon med att stirra upp i ottan för att jaga kilometrar. Limpan och Bassan har också anmält sitt intresse. Mötesplats för dagens runda blir Linnéplatsen kl.09.00. Det sista Öberg säger till undertecknad innan vi skiljs åt på lördagkvällen är: " Va i tid nu för en gångs skull "

Kan hålla med om att jag kan vara lite av en tidsoptimist i mellan åt....MEN.
08.45 och jag stämplar in på Vidblicksgatan hos Öbergs...Anna öppnar lite lagom nyvaken. Ingen Öberg hemma?! Jag slår mig ner i hallen och väntar en kvart när plötsligt ytterdörren rycker upp och Öberg kommer inrusandes med ett humör som kan skrämma vilket gangster-gäng som helst.... Tänker för mig själv: De här blir en spännande dag!!

Limpan som kämpar frenetiskt med sin pollen-allergi fick redan backa ur kl.02.37 då ett sms med texten: " Har skitsvårt att andas. Tror inte jag kan va med " dimper ner i telefonen på natten.

Vi rullar ner mot Linnéplatsen för att möta upp Bassan, en kvart försenade, och möts av vår förvåning av en tom Linnéplats. Ingen Bassan i syne och jag plockar fram luren för att ringa utan resultat.

- "Blir nog bara vi två idag", säger jag med lite försiktig och ängslig röst till Öberg som nu lugnat ner sig en smula. Men så dyker han upp med ett leende på läparna och taggad till tusen, Bassan.

Rundan slutade med 53 km och en härlig välförtjänt kaffe på vårat kvarters Café Mahogny i solen.

Tur med ej retur!

Då formkurvan sviktat och jag själv inte riktigt fått till cyklingen på allvar ännu var det i torsdags dax att ge sig ut på årets hittills längsta tur.
Öberg, som den svärmorsdrömmen han är, hade tidigare i veckan lovat att hämta upp svärföräldrarnas bil i Varberg efter iläggning av deras segelbåt. Då kläcktes den geniala idéen att givetvis cykla ner och hämta bilen.

Kl.18.00 började vi färden söderöver. Vi startade på Linnéplatsen och började köra Säröleden ut när vi efter ett tag plötsligt märkte att vi var 3 st i klungan.....Vem var den tredje krigren som låg bakom oss på en gammal Crescent cykel med tillhörande pakethållsväskor och i beigea chinos och marschade i 40 km/h???
Lite lätt stressade gjorde Öberg och jag allt för att skaka av oss denna okända cyklist som låg som ett frimärke på våra bakdäck...10 min senare var han pytts väck. Inte ett spår av honom och Öberg och jag fortsatte vår resa söder ut.
Formen för undertecknad fortsatte att spöka och Öberg fick äran att ta staffetpinnen och leda oss ner på de halländska kustvägarna. En underbara vår kväll med solen som sakta börjad trilla ner på vår höger sida nådde vi så vårat mål...Varberg!

Väl framme avlutade vi med att cykla strandpromenaden där vi även lyckades fång några schyssta bilder.

Klockan stannade på 82 km och tiden blev ca.2.30. Sedan var det bara att sätta sig med McDonalds burgaren och glida E6:an norr ut igen.