Vätternrundan 2011!

Efter ett något pressat tidsschema med stundande bröllop har det tyvärr blivit stiltje i bloggandet för stunden.

Detta har absolut inget med besvikelsen från Vätternrundan att göra…

Ber så hemskt mycket om ursäkt för detta och hoppas på läsarnas förståelse.

De sista finjusteringarna innan starten, Bassan silikonvaxar cyklen

Med fullastade bilar och 8 vältränade cyklister åkte vi upp till Motala redan på torsdagskvällen för att få mycket sömn och gemenskap.

På fredagen bar det av in till Motala Centrum för att plocka ut nummerlappar och sedvanliga starttidsbyten. Med oroliga magar drog det sedan iväg hemåt till vårt lilla boende för en lättare cykelrunda för att rycka upp benen en smula. Väl tillbaka väntade där en lite lätt förtäring av grillraketer speciellt inhandlade av Richard Sundquist från Motalas välbeprövade slakthus ICA Maxi. Med Bassan som förste köksmästare var det svårt att misslyckas och resultatet blev slående med färsk pasta och Beasås som tillbehör.

Sista måltiden med gänget. Richard är väldigt nöjd med grillraketerna

Kl.20.00 hade pappa Öberg bestämt läggdax och ville därmed ha tyst och stilla runt sig. På uppblåsbar dubbelsäng fick undertecknad stå ut med Öbergs egendomliga snarkningar och ständig vändningar medans Ulf, Torgny och Richard inte hade skämts för sig och lagt beslag på de ända tre sängarna i stugan.

Kl.03.00 ringde klockan och det var dags att ta sig upp och på med efterlängtade cykelbrallor igen. Gröten smakade likt tjockt tidningspapper och tog lång tid på sig ner i magsäcken. Fullpackade och klara och Öberg pyntad som ett helt bananträd for vi iväg ner mot starten för att möta upp Jake vid starten.

04.44 rullade vi med motorcykeleskort, soluppgång stora förhoppningar för dagen ut ur Motala. Med motvinden rakt i nyllet tog Sigbladh snabbt hand om taktpinnen och satte upp ett tempo på 35 km/h.

Men strax innan Ödeshög drabbas gruppen av två missöden. Victor Persson kör punka och måste stanna och byta ut sin ”superlätta” racing slang som dagen innan byttes ut för att rulla 2 km/h snabbare.

Undertecknad drar i samma veva på sig någon form av magsmärtor och tvingas gå lägst bak i ledet för att spara på krafterna och försöka återhämta sig.

Med en stundtals ganska hård motvind når vi till slut Jönköping med ett snitt på 34 km/h. Jake som fixat och trixat med en egen vattendepå för WCR blir något smått orolig när dessa inte infinner sig på utsatt plats i Jönköping. Sedan hör man MAMMA – PAPPA…..NU KOMMER VI!!!!! Jake lyckas till slut få syn på WCR:s inhyrda langningspersonal och gör därmed ett snabbt stopp för flaskbyten och bananpåfyllning.

Sigbladh som inte lyckats återhämta sig försöker med ett par-tre hulkningar kasta upp lite gamla grillraketer men misslyckas dessvärre med detta och får hoppa på cykeln med kvarvarande magsmärtor.

Det går inte längre än till Hjo då smärtorna blir olidliga och undertecknad tvingas kasta sig av cykeln för att lägga sig likt en utslagen A-lagare mitt i parken i centrala Hjo.

Efter ha fått ner pulsen och lugnat ner sig i 20 min lyckas Sigbladh tillslut klämma i sig en energibar och en banan och ta sig upp på cykeln igen.

Uppställda och klara för start

Bassan, Jake och Öberg ångar på i fortsatt tempo och når tillslut Motala på ny PB tid 8.24. Bassan som gjorde debut i Vätternrundan och Jake som för första gången körde på en fullblodsräser visade fina prestationer.

Öberg nåde Motala med en lättare kollaps men krossade fjolårstiden med hela 24 minuter.  

Persson, också debutant i Vätternrundan, som endast efter 4 mil drog på sig punktgering fick tillslut kämpa sig igenom de återstående 26 milen och rullade in på mycket imponerande 8.38

Sigbladh som efter vila och återhämtning inte hade sin bästa dag kunde rulla in på 9.00 blankt och var djupt besviken vid målgång. Får väll hoppas att det går över tills man gifter sig.

Våra schismatiker Ulf, Torgny och Richard som cyklade med THC blev något splittrade då Ulf fick släppa taget om klungan efter ca 5-6 mil. Däremot lyckades arbetshästarna Torgny och Richard med att hålla ihop det hela vägen och fick en fin fin tid på ynka 7.38 vilket verkligen ska framhållas.

Ulf som släppte taget om den snabba gruppen kämpades sig tillslut på egenhand in på 8.27

Men dagens prestation stod nog ändå Victor ”svampen” Persson för. Med en punktering efter 4 mil och aldrig tidigare erfarenheter av däckbyte, lyckades Persson med en grym bedrift att i ensamt majestät gneta sig runt de 30 milen på raska 8.38.

Summa summarum. Vi hade en väldigt trevlig helg med många fina resultat och minnen…Speciellt Perssons samtliga teorier i alla diskussionsämnen. Resultaten blev blandade men alla kan ju inte lyckas samtidigt.

Vi hoppas på en lika fin uppslutning 2012.